tisdag 19 mars 2024

Tenngjutning - 1983

Att gjuta egna tennfigurer har vi ju vid ett par tillfällen pratat om tidigare här på bloggen.
Idag tänkte jag visa en ruta som är saxad ur en leksakskatalog från 1983 och som i ena hörnet visar en bok eller häfte som jag har svaga, ja rent av väldigt svaga, minnen av från min egna barndom.

I katalogen så står det följande text om boken:
Nyhet! Idébok för tenngjutningshobby. Ger intressanta uppgifter om gjutning, målning samt uppställningar och dioramabygge. 
Priset låg på 4:75 så det handlar ju inte om något renodlat reklamhäfte utan mer om en inspirationsbok för entusiaster av tenngjutningshobbyn.
Jag skulle tycka att det vore sjukt kul att få se lite bilder ur denna så om någon av er läsare har den tillgänglig så skulle jag bli jätteglad om det går att scanna några exempelsidor och kanske tom publicera dom här på bloggen. 
Den ser inte ut att vara så många blad i den så det borde rent praktiskt gå att genomföra.   



I övrigt så måste jag ju bara få ge uttryck för hur galet snygga och tilltalande förpackningarna från Prince August är. 
Jag undrar vilket set det var som jag själv hade när jag var liten? 
Har figurer kvar men själva asken och alla tillbehören såldes efter en incident med varmt tenn. 
Det satt rester av metall kvar i kökets trasmatta i flera år efter det. 
Rätt coolt om man tänker på det idag men självklart var det inte bra att tappa den lilla smältpannan (vet inte dess korrekta namn) rakt över både fingrar och köksgolv :( 

Ha en riktigt bra dag och tack för att ni läser min blogg!   
   

söndag 17 mars 2024

Boken om Alga

Efter att nyss ha lyssnat på podden Allt du velat veta och deras samtal med Orvar Säfström så blev jag riktigt sugen på att återigen läsa och bläddra i den fina Boken om Alga som jag faktiskt köpte redan när den gick att förbeställa för några år sedan. 

Jag fullkomligt älskar den här stora och tunga boken och vill definitivt rekommendera den åt de av bloggens läsare, som kanske inte vetat om dess existens, att passa på att införskaffa den. 
Jag skulle även vilja säga att det här verkligen ÄR en bok för alla och inte endast för dom som kanske redan har ett stort intresse av gamla sällskapsspel eller är nördiga så där i största allmänhet, utan även en snygg kaffebordsbok att bläddra i och samtidigt låta sig förundras över alla fina bilder och kul fakta. Det är en stor och bastant bok som verkligen pryder sin plats i vilket bibliotek som helst. 



Den har tidigare varit helt slutsåld hos förlaget vilket är fullt förståeligt men nu går den alltså återigen att beställa och då bla direkt från Fandrake

Så nu när det är helg, ta och passa på att lyssna igenom dubbelavsnittet från podden Allt du velat veta när du ändå avnjuter en mugg kaffe medans du målar figurer eller sorterar gamla tillbehör till någon obskyr leksakslinje från -74 (som nästan bara du och några få andra känner till).
Hade jag inte redan haft boken så hade jag förmodligen beställt den nu på direkten och då speciellt efter att ha lyssnat på det intressanta samtalet om Alga. 
Sen måste ju Orvar Säfström vara bland det bästa som man kan lyssna på i en podd. När han berättar om allt intressant bakom arbetet med boken gör han det med inlevelse och det genuina intresset för bokens innehåll och människorna bakom spelen lyser rakt igenom min mobiltelefons högtalare.
Det är kanske en självklarhet men för att kunna skriva och ta fram böcker som den här och dessutom göra det så bra så är just det grundläggande intresset från författarna ett måste. Du kan nog ta vilken världsberömd skribent som helst men för att kunna skapa något så bra och intressant så behövs det ett stort hjärta för ämnet annars tror jag att det blivit mer av en katalog än en bok. Här märks det så tydligt att namnen bakom denna, och andra böcker från Fandrake, också har ett intresse av att förmedla, dels en korrekt historia och dels massor av tillhörande fakta, om det som dom lyckats få fram genom sitt undersökande arbete.

Minns såklart när Orvar var programledare för SVT:s Filmkrönikan och att det då äntligen kändes som att ”en av oss” blev insläppt i finrummet, någon man kunde identifiera sig med och som det senare skulle visa sig hade sunda intressen som spel, leksaker, film och musik på sitt CV. 

Det har definitivt inte alltid varit så men åtminstone de senaste 10 åren har det blivit mer och mer accepterat att vara lite nördig, att som vuxen samla på leksaker, serier, spelkort eller vad som helst som från början kanske endast var riktat till barn och yngre tonåringar. 
Överallt tycks dom nu titta fram och det visar sig att även den utåt sett tråkigaste byrådirektör kan ha en fin samling av hockeykort eller vinylsinglar som är koncentrerade till inspelningar gjorda hösten 1984. TV-program, poddar, böcker, forum och hemsidor om alla möjliga ämnen gör att det blivit mer accepterat av det strikta samhället att visa och berätta om sitt intresse och varför detta lilla smala ämne fascinerar just mig. 
Den tråkigaste kaffebjudningen där alla gäster är så in i helvete duktiga på sina jobb och karriärer blir så oändligt mycket mer uthärdligt när man bland dessa välpolerade farbröder och tanter hittar någon som samlar på He-Man-figurer. Plötsligt blir kalaset så otroligt mycket mer intressant och då kanske inte för att du också samlar på He-Man utan för att du känner igen passionen och för att den lätt kan översättas till ditt egna intresse av Kiss-bilder från den gamla tidningen Poster. 

Sen går det ju inte att sticka under stol med att det är otroligt roligt att ha ett eller ett flertal hobbies. 
Att prata med andra människor med liknande eller samma intressen är bland det bästa som finns. 
Att spela ett figurspel med fint uppbyggd terräng, prata om varför det finns fler Han Solo Big head än small head, att lyssna på en podd som handlar om tidningen MAD eller läsa en bok som handlar om en när jag var barn väldigt vanlig företeelse som sällskapsspel känns så otroligt befriande och inte alls något märkligt så som det kanske kunde uppfattas för inte alls många år sedan. 

Så ta nu en bra bok och en mugg (prydd med nördigt motiv) kaffe och sätt dig i vårsolen och njut av din lediga tid. 
Deklarera, kratta löv, fylla i en tidrapport eller räkna på kostnaden för solceller kan du göra någon annan dag. 

Tack för att ni läser mitt pladder! 






fredag 15 mars 2024

Dagens Warhammer-bild 1992

Någonting säger mig att dom här Blood Angels Space Marines med sina allierade Eldar är jäkligt illa ute. 
Faktum är att jag tror att dom t.o.m. är duktigt helkörda även om dom nu råkar ha sin Dante-liknande Commander lurkandes bland ruinerna. 
Älskar verkligen dom här bilderna. 

Trevlig helg! 


måndag 4 mars 2024

Reklam - Star Wars glass 1984

Den berömda och beryktade Star Wars-glassen från Hemglass kommer vi väl alla ihåg, eller hur? 
Som en av de sista nördarna som fortfarande öppet, inför både jämnåriga tjejer och killar, visade ett intresse för Stjärnornas krig sent 1984 så minns jag självklart glassen. Den var för mig lika självklar som att den nya Star Wars-tidningen skulle köpas så fort den fanns i handlarnas tidningsställ. 
Jag minns däremot ingen Darth Vader-mask i plast men jag var kanske helt enkelt ”för stor” för sådana saker eller så sviker minnet mig. 


Jag kan ärligt säga att jag inte kan beskriva hur den smakade men jag minns att den svarta var min favorit av de båda.  
Nåväl, trots att det fortfarande fanns coola figurer kvar i butikerna så kändes det ändå åtminstone i min värld som att Star Wars nu sjöng på den sista valsen. 
De flesta av mina kompisar lekte inte längre med leksaker och just i det här intresset kunde jag emellanåt känna mig relativt ensam. 
Jag tror faktiskt att jag endast hade en kompis kvar som fortfarande ville leka med Star Wars men även han försvann något år senare iväg mot andra intressen så som mopeder, tjejer, snus och öl. 
För egen del så hade jag föredragit fler glassar och kanske tom en sådan där Darth Vader-mask. 

Ha en bra dag och tack för att ni läser! 

lördag 2 mars 2024

Rosa Elefanter - iskuber av plast 80-tal

Tvära kast på bloggen. Det här är ju varken häftiga spelfigurer eller tuffa actionfigurer utan ännu en sådan där liten och nästan bortglömd sak från det förflutna. Den här filuren hittade fram häromdagen och det inte bara liknar en elefant, det ÄR en elefant, en rosa dessutom. 


Jag tror att dom här var tämligen vanliga i mitten av 80-talet. Det fanns inte speciellt många i en förpackning, kanske 4-6 stycken, och jag minns att dom såldes i vanliga varuhus. Det är ju ganska självklart vad dom här skulle användas till så det känns ganska onödigt att förklara men att dom var ämnade för vuxendrinkar råder det ju ingen tvekan om.

Den här gynnaren som för övrigt hittades i en låda med leksaksdjur av plast har sedan länge tömts på sitt vatten. Hans snabel har fått en ny form vilket förmodligen fixats med hjälp av ett barn och dess framtänder. 

Dom här rosa elefanterna ska ju inte föreställa dom som var med i Fem myror är fler än fyra elefanter utan snarare den klassiska humorbilden av sådant som stupfulla människor ibland kunde tyckas se vandra runt och/eller höras stampa runt i hemmet dagen efter dom hällt i dig några drinkar. 

Numera är det ju inget ovanligt alls med iskuber av plast. 
Färglada kuber, kaktusar, frukter, sno**ar, fordon, dödskallar mm. 
Rosa elefanter av klassiskt snitt har jag dock inte sett på länge. Faktum är att jag hade helt glömt bort dom och därför får dom nu en helt egen post här på bloggen. 
Vi vurmar ju faktiskt lite extra för sådana här hopplöst bortglömda saker som har haft sin kvart i solljuset men som sen mest troligast hamnade på soptippen. 

Ha en trevlig helg och ta det lugnt med drickan! 

lördag 24 februari 2024

Dagens Warhammer-bild 1990

Slänger in en bild på några av mina absoluta favoriter när det kommer till Ogres. 
Kommer från Marauder Miniatures och är skulpterade av Aly Morrison. 
Bilden är hämtad från White Dwarf 122 (1990). 


Såg även den här notisen i samma tidning. 
Har tidigare hört att Brian May hade något visst litet intresse av hobbyn vilket troligtvis då kanske kommer från just den här lilla rutan? 


Ha en trevlig helg! 

måndag 19 februari 2024

Masters of the Universe - 1983/84

En fantastisk sida ur en Svensk leksakskatalog från 1983/84. 
För egen del så brydde jag mig inte supermycket om He-Man & Co när det begav sig. 
När sakerna dök upp i butiker och kataloger så var jag fast i Stjärnornas Krig och Big Jim samt liknande gubbar. Masters var nog för utflippat och jag hade heller inte tillgång till varken kabel eller parabolantenn så sannolikheten att He-Mans och mina vägar skulle korsas var i det närmsta obefintlig. 



Något år senare letade jag Star Wars i butikerna men då började det kännas att Masters var större och populärare än mina kära rymdgubbar. 
Jag kände mig dock för gammal för serien men kände ändå att estetiken och combon fantasy/sci-fi/saga tilltalande mig och jag kollade alltid in sakerna när jag befann mig i ett varuhus eller leksaksbutik. 
Jag drog även med mig gratistidningar och annat material hem för ihop med bla serietidningen Conan så började ett frö till mitt framtida fantasyintresse sakta gro. 
Jag hade faktiskt en figur från MOTU i mina ägor, en Evil-Lyn. Varför det blev just den som hittade hem till mig vet jag inte men jag minns att jag bättrade på hennes detaljer i dräkten med Humbrol målarfärger och hennes vapen och vänstra hand fick dramatiska spår av blod med hjälp av en permanent rödpenna. 
Vet inte var den blev av framöver men det blev inte så mycket mer MOTU än så för min del. 

Idag håller jag leksakslinjen högt och tycker att det är en fantastisk serie. Tanken att börja samla på den har slagit mig men det har alltid stannat vid en tanke och aldrig blivit mer än så. 
Dock har jag under åren ändå köpt mig en bok som rör den bildkonst som tillhör serien. 
Just passionen, stilen och myten runt Masters of the Universe lockar fortfarande mig fast att jag egentligen aldrig på allvar bekantat eller grottat ner mig i dess värld. 
Man måste ju faktiskt inte samla och äga prylar för att gilla och kanske t.o.m. älska en serie och tur är väl det. 

Tack för att ni läser och ha en bra vecka!